Kämpa!
Vill då verkligen inte klaga men man måste ju vara ärlig när jag ska kika tillbaka i bloggen om några år och läsa om min (första men förhoppningsvis inte sista) graviditet och minnas hur den var, för det tror jag man glömmer lätt.
Lillkillen sparkar hur som mest hela tiden, starkare och starkare för varje dag känns det som. Obehagligt är det upp mot bröstet och revbenen men ändå så himla mysigt. Man ser det även på magen och till och med igenom tröjor ibland när han är livlig. Annars då, ja som sagt så är jag känsligARE och virrigARE. Sammandragningar kommer fortfarande rätt ofta men inte utöver det vanliga eller smärtsamt så. Ryggvärken är också densamma, men ändå uthärdlig såklart. Ibland får jag R att knåda ryggen lite, oftast så försöker jag bara vila när jag inte anstränger ryggen på jobbet.
Längtar så till ansökan om graviditetspenningen är klar.. Tycker att det är heeelt orimligt om jag inte skulle bli godkänd (pga konstant tunga lyft & ensidiga rörelser osv) och är i princip inställd på att bli godkänd och bara jobba maj ut. Men jag ska väl inte hoppas för mycket. Håll tummarna🙏🏻
Nu ska mamma mu lyfta sig från fikarummet och sätta sig i kassan en timme innan stängning. Känner att jag behöver sängen & sömn när jag kommer hem & så ser jag fram emot en mysig valborgs med vänner & god mat😊